Sen sist...

..har det gått ett antal dagar. Jag har jobbat, sett en del handboll(!), suttit i tingsrätten och förgäves väntat på en seger i fotbollsallsvenskan. Jo, en 60-årsuppvaktning har jag hunnit med också! Tänk vad ens vänner åldras!

I år blev det bara en dag på Eken cup, men jag hade i alla fll tur med vädret. Det är en härlig upplevelse att ströva runt på Gubbängsfältet och ser tjejer och killar i alla åldrar spela handboll. Testa det nästa år!

Det blir ofta längre mellan bloggandet än man tror, fast kolla gärna min Metroblogg också, finns i länklistan. Får väl trösta mig med att den unge och alerta Sjusovarens blogg sovit sen den tionde april. Snacka om djup sömn!

Sömn är drömmens tid
drömmar kan förverkligas
eller sovas bort

Var kommer alla onda cirklar ifrån......?

Ännu ett (onödigt) kryss. AIK -Örebro SK 1-1. Ändå gjorde AIK tre mål! Ett regelrätt men där domaren flöjtade till utan att iaktta fördelsregeln och sedan ett som dömdes bort p gr a offside. Det var svårt att från pressläktaren se om det var korrekt eller inte, men enligt bättre placerade åskådare var det åtminstone ett mycket tveksamt domslut.
Fast tveksamma domslut har alltmer blivit en regel än ett undantag.

Behållningen från matchen var annars Kharis och Gabis come-backer. Fast nog saknade jag Pierre Bengtsson. Hans fart och finurlighet kunde gett ÖSK bekymmer.
Måste också berömma Örebro SK. Jag har under sex decennier associerat deras fotboll med deras klubbdräkt - ingen färg bara svartvitt och småtrist.. Men inte nu, i alla fall inte i går. De spelade en ganska rapp, rörlig och småtrevlig fotboll. Fortsätter ÖSK så, ska det inte vara något problem i det fortsatta seriespelet.

AIK då? Jodå, fast vi skulle kanske försöka hitta ett sätt att utnyttja också den sista tredjedelen på fotbollsplanen. Allt ser bra ut tills vi är sådär 20-25 meter från motståndarmålet, då eftertankens kranka blekkhet tycks drabba oss. Vad gör vi nu då?

Det var lite beklämmande att se våra mittbackar i går. Bägge är kapabla försvarare, men samtidigt väldigt lika i spelstil och inriktning. Det kändes som att bägge gick omkring och saknade Nirre Sandberg, eller någon av hans typ. Nu fanns det ingen tillgänglig. Välkommen Nisse Johansson!

Jag vet ingenting om sanningshalten i alla Tysklandsrykten kring Dulee Johnson, men tidvis verkade han igår vara på väg ut ur både match, Råsunda och Sverige. Han försöker vara en Derek Boateng, stundtals riktigt bra, men har också tagit över och fördjupat Boatengs sämre sidor på planen. Framförallt nonchalansen i "lätta" situationer. Det håller inte att bara anstränga sig, när man sätts under press.

Jag köper däremot inte den fiaskostämpel som vissa både fans och belackare vill sätta på årets AIK. Visst vill, och kan, vi vinna serien, men inte till vilket pris som helst. Norling och Novakovic har aldrig sålt framtiden för ögonblickets njutningar. Jag hoppas de orkar fortsätta att ge de unga och lovande chansen att få utvecklas i allsvenskt spel. Bygg för framtiden, inte bara för en höstlig festkväll. Vi är fortfarande med i racet, men de närmaste tre omgångarna kommer nog att avgöra var vi ska lägga årets ribba.

Annars har det varit en fantstisk helg. För Sjusovaren också. I alla fall det han minns av den. Inte mindes jag hur betungande och slitsamt det var att bli myndig. Roligt verkar han ha haft i alla fall.


Ålderns tunga filt
sluter sig tätt kring kroppen
och skänker trygghet

Bappe

Back to reality...

Så är man tillbaka på det gamla jobbet igen. Några dagar i veckan ytterligare en tid. Förhoppningsvis ska det normaliseras och bli lugnare sen, så jag kan återvända till en hel pensionärstillvaro.

Vädret är jublande skönt - och här sitter man, inne och låst, fast nu finns ändå de härligt ljumma kvällarna.

Igår grillade vi på gården för första gången i år! Den senaste premiär jag minns faktiskt!

På lördag blir Sjusovaren myndig. I alla fall åldersmässigt. OK, förutom några svarta hål, även mognadsmässigt.

Island blev inget problem för fotbollslandslaget. Något annat hade varit märkligt. Island har några riktigt bra spelare, men inget egentligt lag. Även Danmark vann. Kul för dem.
På söndag är det allsvensk match igen. Örebro SK hemma. Khari Stephenson torde vara tillbaka, men knappast Gabi Özkan, tyvärr.

Ett liv i solen
värmer kroppen och själen
och färgar drömmen

Bappe

Köpenhamn - efteråt

Tre trevliga och behagliga dagar blev det. Lätt duggregn i några perioder under lördagen, men i övrigt ett behagligt väder.
Vi kollade EM-kvalet på TV på hotellrumet. Denna märkliga match, som svängde mellan briljans, tafatthet och skandal.
I 25 minuter spelade Sverige lysande för att sen tappa det mesta. Danmark gjorde en tapper och disciplinerad match, ja till den 89:e minuten, och förtjänade faktiskt 3-3-resultatet.
Sen sprack allt och roligansagan försvann och blev historia. Trist, kan man tycka, men inte helt oväntat.

Annars var det en skön helg, Mycken god mat, skönt väder till största delen och att gå på Ströget bland människor som flanerar i stället för stressar är en njutning i sig. Köpenhamn har en vänlig och avstressande atmosfär, åtminstone i de centrala delarna.

Sen är det rätt skönt med en flygresa, som bara tvingar en att sitta stilla och orörlig i ungefär en timme. Det är snabbt och enkelt att flyga, men själva resupplevelsen är ingen höjdare, speciellt när man inte har fönsterplats och ser något av den värld som passerar under en.

Sjusovaren och Rasse skötte sig väl och var dessutom ett trevligt sällskap och positiva till det mesta. De verkade också helt nöjda med den köpenhamnska maten. Restaurangen Il Ponte blev en gemensam favorit. En italiensk krog på en liten parallellgata till Ströget. Mycket bra mat, justa priser och en snabb, bra och vänlig service.
Vi kommer tilbaka!

Den enda besvikelsen var en indisk restaurang, där vi tog en lunchbuffé. Käket var i sig OK, men det var ett litet och begränsat utbud på rätter. Inget att återvända till!

Bappe

Försommar i Köpenhamn

16.45 lämnade jag, Sjusovaren, hans kompis Rasse och jag Arlanda för en helg i Köpenhamn. Och - nej vi ska inte gå på fotboll i morgon, vi ska bara uppleva Köpenhamn och förhoppningsvis få en försmak av sommaren.
Så här långt, 00.30 på natten, har det väl snarast varit över förväntan! På en liten parallellgata till Ströget åt vi en måltid som alla uppskattade. Sen vandrade vi runt , kollade Nyhavn, satte oss på en uteservering, där vi satt en god stund. Vår servitris var en engelsk tjej, som varken pratade danska eller svenska, men var väldigt glad, positiv och rolig.
Det var rätt mycket försommarkänsla, det var först framåt ½12-tiden som Rasse, som bara hade en kortärmad skjorta, tyckte det började bli lite svalt.
Köpenhamn är en varm och skön stad, lätt att trivas och känns sig hemma i!
Och nej - vi ska inte gå på fotboll i morgon!