Härlig kväll i Solna...
En fartfylld start av Hammarby, som höll 15-20 minuter och gav ett mål. Erkan Zengin körde ett eget race på högerkanten, som först såg ut som en tangovariant, men förmodligen var något slags mytisk ritual. Mycket ben i luften blev det, men varken boll eller motspelare blev förhäxade. Den enda egentliga följden var att Hammarby tappade tempo och medspelarna blev utmarkerade. Effektivt? Nää. Snyggt? Njaa. Personligt? Absolut.
Tjugo kraftfyllda minuter och sen tog de svartgula över. Trots en rad goda kvitteringschanser höll Hammmarby ledningen halvleken ut. Det som skiljer AIK idag från det lite desperat krampaktiga spelet från i våras är att spelarna vet att de kan och törs lita på det och på varandra, trots att tiden går. Tålamod är en dygd. Dessutom en lönsam dygd!
Vi fortsatte att spela och att Hammarby försökte ha stenkoll på Wilton och Obolo hjälpte inte. Det som hände, hände inte där Bajen förväntat sig. Lucas Valdemarin och Kenny Pavey visade vad engelsmän och argentinare kan uppnå tillsammans.
Hittills har AIK:s spel mest och bäst gått från vänsterkanten och kanske trodde Hammarby att det var vänsterlinjen som gällde. Helt klart hade de dålig koll på Valdemarin-Pavey.
När man stod i den mixade zonen efter matchen och väntade på att intervjua, hade det varit lätt att se vilka spelare som kom från vilket lag, även om man inte känt igen dem ändå. Det var tunga steg och tomma blickar från ena hållet och glada miner och pigga steg från det andra. Det är aldrig kul att förlora, men att förlora ett derby, inför runt 25000 åskådare, är väl bland det tyngsta man kan råka ut för! Speciellt om man trott att man vunnit matchen, när man gjort 1-0 efter knappt tjugo minuter! Fast det kan de knappast ha trott, även om det såg så ut. Så dålig kondis kan man inte ha, att man slocknar efter en intensiv öppning i 15-20 minuter?
Med matchstart kl 20.00 och efterföljande presskonferens blev klockan runt 23.30 innan man är hemma och kan skriva om matchen till www.aik.se. Så denna gång valde Sjusovaren och jag att skriva samman oss till ett inlägg med bägges synpunkter.
Emilia gjorde en (välförtjänt) intervju med Kenny Pavey, som var riktigt uppåt. Dessutom blev hon glatt överraskad när Lucas Valdemarin gav henne den stora blombukett han fått som matchens lirare i AIK! Hoppas inte Kenny (Pavey) blev besviken, när hon inte gav blommorna till honom!
Nyförvärven har verkligen förändrat vårt spel.... ja. egentligen inte spelet i sig utan snarat betytt mycket för självförtroendet och stabiliteten. Det blir en kul slutstrid i Allsvenskan. Kul men oviss.